Långa drag

Jag har den senaste veckan tillbringat mååånga timmar vid spinnrocken i ett försök att bli bättre på att spinna med långa drag. Som övningsobjekt har jag spunnit shetlandsull till garn till en tröja. Enligt mina tidigare experiment med att spinna långa drag med fibrerna preparerade på olika sätt så gillade jag kardrullar bäst, så jag började med att göra om mina topsband till kardrullar.

Sen var det vara att spinna. Jag kommer dock fortfarande inte riktigt överens med den här tekniken och har rätt så dålig kontroll på vad det blir. Och inte heller hittar jag det där riktiga flytet i spinnandet, där ullen blir som smör i händerna och garnet bara blir. Någon enstaka gång kan jag känna känslan, men sen försvinner det lika fort igen. Det är väl mer övning som krävs i alla fall. Nästa gång skall jag leta fram någon annan fiber än shetland och prova. Jag har lite jak i skåpet. Det kanske skall bli nästa försök.

Hursomhelst så tycker jag att garnet blev förvånansvärt bra när det blev färdigt, trots att det kändes sådär när jag spann det. Direkt från spinnrocken kändes garnet ganska stelt och kompakt, och inte alls sådär fluffigt och luftigt som jag tänker mig garn spunnet med långa drag. Men efter lite chockbehandling där jag tvättade garnet i ömsom varmt och ömsom kallt vatten blommade det upp ordentligt. Nu ser jag fram emot att börja sticka med garnet också.

Shetlandsull, 2-trådigt. 818 gram, 1716 meter. WPI: 12-13

Kamel spunnen på stödd slända

Jag har under hela våren hållit på med ett projekt att spinna kamel på min tibetanska slända. Jag gillar verkligen att spinna på stödd slända, men det har varit rejält tidskrävande, och jag är väldigt nöjd att jag äntligen är färdig. Och min tibetanska slända har snabbt seglat upp som en favorit i min samling.

Jag tycker att själva spinnandet gick jättebra när jag väl hade fått inte flytet. Jag hade kamelull på topsband, men tyckte att det var besvärligt att spinna direkt från det så jag drog av små tussar som jag spann på tvären ifrån. Det gick mycket lättare. Och det var inget som helst problem att man får skarva mycket. Det är bar att lägga änden från det nyss spunna mot den nya fibertussen så sitter de snart ihop nästan genom magi :)

Att tvinna var sen lite besvärligare. Jag hade väldigt svårt att bara få till fart på sländan när den skulle snurra åt andra hållet. Fingrarna var inte alls med på den omvända rörelsen. Till slut flyttade jag slända och satte fart på den med vänsterhanden istället. Då kunde jag göra samma rörelse med fingrarna och ändå få sländan att snurra åt andra hållet. Det blev klumpiga rörelser dock. Jag är väldigt högerhänt. 

Så klantade jag också till det lite i tvinningen, och lyckades inte hålla riktigt jämn spänning mellan de två trådarna så tvinningen är inte alls så jämn som jag skulle önska. Fick också i alldeles för lite snodd från början och det hela slutade med att jag körde garnet fram och tillbaka genom spinnrocken ett par vändor för att få till det hela skapligt. Snodden blev rätt så bra tillslut, men jag är lite besviken på den ojämna trädspänning. Jag var så otroligt nöjd med mitt entrådiga garn och är lite ledsen att det inte blev fullt så bra när det var färdigt.

Kamel, tvåtrådigt. 109 gram, 570 meter.

3 försök på långt drag

Eftersom jag har utmanat er alla att experimentera i år, så tänkte jag att jag själv måste göra som jag säger. Jag har testat långt drag i 3 olika fibrer.

Det är från vänster:

1. Jak - kardad till punis och spunnet på Kromski Polonaise, utväxling 20:1.


2. CVM - otvättad ull, tvättad och kardad, spunnen på Ashford traditional, utväxling 12:1.


3. Columbia - roving. Spunnet på Polonaise, utväxling 20:1

Det som var roligast, och gick bäst var jaken. Den var lättast att spinna, och garnet blev bäst. Svårast var CVM-ullen. Jag hade inte tvättat den tillräckligt noga, så det är fortfarande lanolin i den. Det är inte lätt att spinna långt drag med fet ull - jag vet inte ens om det är möjligt? Det här blev något sorts försök till långt drag. Columbiaullen var lätt på så sätt att det var i roving, mindre jobb att förbereda och så. Däremot så var ullen hiskeligt torr och tråkig, känns helt livlös och trist. Garnet blir inte heller så spännande då. Eftersom det kändes så trist, så ansträngde jag mig inte särskilt, utan spann på så fort jag kunde för att bli klar. Jag har tyvärr mer av denna ull....

Jag efterbehandlade garnertna genom att tvätta dem omväxlande i varmt och kallt vatten, försökte chocka dom lite. Och sedan dängde jag dem i väggen i badrummet. Det garn som förändrades mest av denna behandlingen var jaken - den blev mycket mjukare och luftigare, ett helt annat garn. Även CVM-garnet blev lite mjukare och hade blommat upp. Det trista Columbiagarnet tycks inget kunna rädda...

Jag har fler planer för långt drag: bomullspunis, CVM - fast ordentligt tvättad, kamel, att karda upp ett tops band som Emmy beskrivit tidigare, kanske Shetland.

Det som jag inte lyckats med i något av de här 3 experimenten, är att få ett elastiskt garn. Jag ska jobba på att få det mer luftigt, och mer elastiskt. Det blir nästa utmaning till mig själv.

jakfibrer = korta fibrer

Jag tänkte utmana mig själv att spinna 100% jakfibrer - det var bland de kortaste jag kunde hitta! Eftersom de fibrer jag hade var i okardat skick, tänkte jag att det var utmärkt till att öva långt drag med kardrullar. Så först fick jag karda:
Det gick bra. Jag tog väldigt lite fibrer åt gången, och tog 2-3 tag med kardan så var det klart. Jag förde över alla fibrer till en karda, och la den i knät. Sedan tog jag en tunn rundstav i trä och rullade upp fibrerna rund den och försökte rulla ganska hårt.

Efter det var det bara att spinna! Och det krävs övning, inget snack om saken, men detta spinnsätt var nog det mest beroendeframkallande jag prövat. Den känslan man får när allt fungerar, och man bara drar ut tråden från kardrullen, utan motstånd, men med en lite seg känsla... obeskrivligt med härligt!!

Det blev 2 halvfulla spolar, och eftersom detta garn är mindre starkt än andra garner så valde jag att inte sätta något motstånd alls på rullarna när jag tvinnade. Jag trädde bara upp rullarna på stickor och la i en plastkorg, så fick garnet röra sig fritt. Det gick bra.

1 gång gick en tråd av, men det var för att jag hade spunnit det alldeles för tunnt just där.

1 härva jakgarn. Det som återstår är att tvätta och efterbehandla och mäta upp det. Om det blir så mjukt och härligt som jag hoppas, även efter tvätt, så tänker jag mig muddar eller liknande, med något litet spetsmönster.

Men först måste jag spinna mer med långt drag!!

Långt drag - svårigheter och tips

Kanske har ni kommit igång att prova lite nu? Det finns ju vissa svårigheter och tips som kan vara bra att vara uppmärksam på. Och är ni som jag, så hjälper det inte hur många gånger man läser om något, det är först när man provar själv som man riktigt förstår!
Först lite sådant som kan vara problematiskt:

• Problem för nybörjare kan vara att få garnet jämnt. Garnet blir gärna tunnare och tunnare tills det går av. För att undvika detta, försök att få in mer snodd i fibrerna. Ju mer snodd man har när man drar ut fibrerna till en tråd, desto tjockare blir tråden.
• Att låta snodden gå upp i fibrerna. Detta är ofta precis tvärtemot hur vi spinner nu, när vi har full kontroll över fibrerna och matar ut dem i snodden, istället för att låta snodden gå upp i fibrerna.
• hålla fibrerna löst! Fibrerna måste kunna röra sig. Håller man för hårt, blir det bara en trasslig klump i handen, och en tråd som går av.
  
  Och så lite tips:
• Preparation av fibrerna- viktigast av allt! Gör Tunna, tunna kardrullar som nästan är ömtåliga. Balansgången ligger i att spinna en tråd som känns lite elastisk, men som har tillräckligt med snodd för att hålla ihop. Detta lär man sig med övning att känna i fingertopparna, när man har tillräckligt med snodd i förhållande till garnet. (Jag märkte en otrolig skillnad på de kardrullar som jag gjort bra, och de jag slarvat med. Det jobb man lägger ned på förberedelser har man verkligen igen!)
  
• Garntjocklek: Det hjälper inte med tjockare kardrullar för tjockare garn. Istället ska man vänta med att dra bak fiberhanden tills det är mycket snodd uppbyggt, sedan snabbt tillbaks med fibrern. Tekniken bygger på att den aktiva snodden hoppar till de ställen som har mins fibrer - de tunnaste delarna - och stannar där. Det betyder att dessa tunna ställen inte kan dras ut mer, men de överhoppade, tjocka ställena på garnet har inte så mycket snodd, utan kan dras ut till de är tunnare, då stannar snodd även där. Till slut, med övning, kan man spinna ett helt jämnt garn, med jämn snodd. (sägs det....)
  
  Jag tycker det är knepigt, men otroligt roligt. Man kommer in i ett härligt flow när allting fungerar, och det känns nästan övernaturligt att man kan dra ut så korta fibrer till en tråd som hänger ihop. Så med tiden blir det nog ett någorlunda jämnt kardgarn även hos mig.

Långt drag, videos

Dagarna går och jag inser att det var länge sedan jag började skriva om långt drag här. Jag ska få ut ett ordentligt inlägg, men tillsvidare kanske ni är nyfikna på vad långt drag är?

På youtube finns det många videos som visar detta, och jag har hittat två favoriter:
Videos:
Video 1 - Väldigt bra video som visar long draw.

Video 2 - Lång video, får det att se dödsenkelt ut... Går igenom alla moment, inkl att göra kardrullar - superbra!

Ja, när ni tittat på detta är det alltså bara att sätta igång :)

Långt drag/long draw

Nu har ju Emmy redan tjuvstartat lite, men för oss andra kan detta bli en ny utmaning.

När man läser engelsk spinnlitteratur, så är en av de största diskussionerna den om woolen vs. worsted yarn. På svenska är det kardgarn vs. kamgarn. Kamgarn kan beskrivas som ett jämnt, slätt spunnet garn, där fibrerna ligger parallella. Det är oftast långa fibrer som har kammats ut till att ligga parallellt med varandra, och när man spinner försöker man att "störa" fibrerna så lite som möjligt.

Ett kardgarn, är i sin tur ett garn som kännetecknas av att det är luftigt, "fluffigt" och lite elastiskt. Fibrerna kardas till rullar (rolags på eng). och man spinner från änden på en sådan rulle. Det gör att fibrerna hamnar i en spiralformation, och lite huller om buller.

Just korta fibrer spinns nästan alltid som kardgarn, och det snabbaste och vanligaste sättet att spinna kardgarn är med långt drag (long draw). Det är det vi ska ägna oss åt lite de närmsta veckorna. Snart kommer det mer information om att spinna med långt drag och vad man ska tänka på.

Ett försök till

Här kommer resultatet av mitt andra försök, denna gång i ofärgad BFL. Gick betydligt bättre, och ibland kändes det som jag tror det ska kännas när det fungerar. Det var ungefär som ett gummiband eller resår fast utan hopdragningen, nästan som en seg skumtomte. Snodden gick in i ullen men det var fortfarande så man kunde dra ut den från ca 30 cm till kanske 90cm och det blev jämt och alldeles perfekt och nästa "drag" gick det åt skogen totalt, kräver lite övning, men jag tror jag vet hur det ska fungera nu.

Långdragen övning

Äntligen har jag kommit igenom 100 g övningsull. Mycket svärande har blev det och både katten och sambon flydde fältet när jag stampade ut i köket efter mer te. Tålamodsprövande har det varit men som tur är så är man född med en jäkla envishet.

Jag har lärt mig en del. Jag började nog i lite fel ände. Jag kardade ullen och det verkar som min kardteknik är långt från fulländad, för när jag efter ett tag gav upp och prövade med att fluffa och predrafta ullen istället, så gick det betydligt bättre. I början fladdrade högerhanden omkring och visste inte riktigt vad den skulle hitta på, men sedan hittade den skruven till bromsbandet och hjälpte till där istället.

Mitt största misstag var nog att jag hade en ull som var lite för dålig som första övningsobjekt. Det var en härlig BFL som nog blev lite på gränsen till filtad i mina första färgningsförsök, men inte så dålig att den inte gick att använda.

Resultatet blev inte helt dåligt och jag tänkte att det kan bli en väldigt gossig sittdyna, men jag ska komplettera med ytterligare 100g BFL denna gång ofärgad, så jag får öva lite mer och se om resultatet verkligen berode på ullen.

Till höger på spolen kan man se resultatet av kardad ull och till vänster predraftad ull. Det akrade ullen fick ett mer filtat ovårdad utseende.

I början blev det många "klumpar" av ospunnen ull med tunna bitar av överspunnen sytråd. Sedan artade det sig och blev riktigt fluffigt. Totalt 180m blev det.